Haha nä bara skojar. Är inte helt sugen på att gå i land här. Som den gamla militärbasen det är finns det inte mycket att se här, centrum ligger sju km bort och jag tror nog det är mer action i hamnen än där så jag chillar lugnt på el barco istället.
De nya gubbarna som kommit ombord är helsköna. Styrmanen säger att om jag är på hans vakt ska jag göra allt och han bara finnas standby för frågor vid sidan av. Kommer få lära mig ännu mer nu! Super! Matrosen jag numer glassar runt med är glad och pratsam samt kunnig. Gemensamma nämnaren för de båda är att de hela tiden sjunger kärleksballader. Det får jag väl leva med så länge, tills jag övertalat dem till att sjunga lite gladare låtar menar jag!
Häromdagen fick jag en konstig känsla. Det var inte obehaget som uppstod av att säga hej då till abn jag gått jämte hittills(han envisades nämligen med att få träffa mig i hytten kvällen innan han åkte hem och kramade mig hej då, inte en utan två gånger medan han borrade in näsan i min nacke/hals/hår, ni som känner mig vet att det inte är en bra idé!) utan en behagligt glad känsla av att jag faktiskt börjar fatta vad jag håller på med! Jag har sjukt mycket kvar att lära men jag är inte en huvudlös höna som inte kan sluta kackla längre(förutom då när fillipinare kommer in i min hytt och gör mig sjukt konfunderad, first and last time)!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar